Kristian Cornell – Om att sitta i rullstol

“Rullar jag in på en lunchrestaurang och ställer mig i kön så kan någon ur personalen automatiskt komma och lägga bestick och servett i mitt knä, utan att jag har behov av den hjälpen. Jag vet att det är av all välmening, men jag vill bara få känna mig självständig. Behöver jag hjälp så frågar jag om det.”

Kristian Cornell är en av 150 000 personer i Sverige som använder rullstol. Det han finner svårast i vardagen är fysiska hinder, men nästan ännu mer de fördomar han möter och att alltid känna sig vid sidan av samhället.

Kristian föddes med navelsträngen runt halsen och strypt syretillförsel, varpå han fick Cerebral pares, en skada som påverkar rörligheten i kroppen. ”På något sätt tycker jag att det är skönt att ha haft min funktionsnedsättning hela livet då jag inte har något annat att jämföra med.”

Han är 35 år och bor i ett nybyggt område på Lidingö i Stockholm. Fördelen med nybyggnation är att det byggs utifrån tillgänglighet. “Trots att det finns hiss har jag valt att bo längre ned i huset, då det vid en nödsituation kan uppstå fel på hissen och jag behöver kunna hasa mig ned för trappan.”

Vardagen

Kristian är inte beroende av någon eller något i sin vardag mer än sin rullstol. Han hittar sina egna knep, såsom att rulla baklänges upp för en brant backe för att få bättre kraft. “Mycket handlar om learning by doing.”

Han tar Lidingöbanan och tunnelbanan till sitt jobb varje dag i Farsta. De flesta dagar går smärtfritt, men kommer det för mycket snö blir han fast i hemmet. Och fungerar inte en hiss vid en tunnelbanestation, får han snällt åka till nästa och ta en taxi därifrån.

Kristian är väldigt tydlig med att han inte vill göra sig själv till ett offer eller att det är synd om honom, men samtidigt möter han många svårigheter. “Det är jobbigt att känna att jag alltid är lite vid sidan av samhället. Jag kan inte gå in i vilken affär som helst, inte jobba med det jag vill, jag får ta bakvägen in i lokaler, med mera. Jag börjar bli less på detta och tycker att min funktionsnedsättning är jobbigare nu i vuxen ålder än vad jag uppfattade den under min barndom och ungdomsperiod.”

Arbetsmarknaden

Kristians främsta hinder på arbetsmarknaden är den bristande tillgängligheten på arbetsplatser. “Det finns färre jobb jag kan söka.” Han har under de senaste åren sökt flera jobb som han varit kvalificerad för men inte ens fått komma på intervju. “Hos vissa arbetsgivare finns det mycket fördomar och okunskap kring funktionsnedsättning som gör att man automatiskt väljs bort.”

Den största okunskapen Kristian möter hos arbetsgivare är att de tror att företaget själva måste betala för anpassningskostnader, att Kristian oftare skulle vara sjuk, att han behöver färdtjänst överallt, att han måste besöka hjälpmedelscentralen ofta, med mera. Skulle möteslokalen hos kunden inte ha hiss, kan han delta via ett videomöte eller så kan en annan lokal bokas.“Det är inget problem.”

Kristians fyra bästa tips för att tillgänglighetsanpassa en arbetsplats för personer i rullstol

• Följ och läs på om aktiva åtgärder och arbetsmiljöarbete, då kommer du in i tänket.

• Som chef är det bra att vara inlyssnande och inkännande och förstå att ett arbete kan göras på fler sätt än ett. Erbjud flexibilitet och det arbetssätt som passar den anställde bäst.

• Bidrag för arbetshjälpmedel finns, den kostnaden hamnar inte på dig som arbetsgivare.

• Vidta grundläggande tillgänglighet genom aktiva åtgärder. Vill ni gå ännu längre finns det även tillgänglighetskonsulter att hyra in.
  

Kristians tips till dig som anordnar event

• Används inte ståbord/mingelbord – då kommer någon i rullstol hamna nedanför borden
• Se till att det finns en bred ingång som är anpassad enligt byggnormen
• Se till att de med rullstol kan använda samma ingång som resterande, och slipper ta en specialentré.
• Var inte för rädd för att använda normalt språkbruk så som “nu reser vi oss upp och går runt i lokalen”. Det blir jobbigare om någon säger “Nu reser vi som kan oss upp och ni andra rullar.” Vi vill bara känna oss vanliga.
• Finns det en scen, måste det finnas en ramp upp.

Bemötande

Har du blivit diskriminerad i din vardag?
Bristande tillgänglighet möter jag varje dag. Jag har säkerligen valts bort på arbetsmarknaden också. Egentligen borde det anmälas, men den orken och tiden finns inte.

Ska man erbjuda någon i rullstol sin hjälp?
Ser man att det är jobbigt och nästan omöjligt för personen i rullstol att ta sig fram är det alltid bättre att fråga. Annars är det bättre att låta personen få känna sig självständig, öppna sina egna dörrar, med mera.

Tycker du att det är jobbigt när någon frågar varför du sitter i rullstol?
Är det en främling som frågar så skulle jag ta illa upp. Men är det en person som jag kan diskutera med eller som jag är bekant med så ser jag inget problem i det. Det beror på person och sammanhang.

Vad är den vanligaste fördomen andra har om dig eller personer som sitter i rullstol?
Att man skulle vara sin funktionsnedsättning och leva sitt funktionshindrade liv. Att vi är tacksamma över det vi får från samhället.

Vokabulär – Vad får man säga och inte?

Säg rullstolsburen INTE rullstolsbunden

Säg personer med funktionsnedsättning eller rörelsenedsättning INTE funktionsnedsatt, rörelsenedsatt, handikappad

Det bästa ordet att använda är funktionsnedsättning
Funktionshinder uppstår endast av ett otillgängligt samhälle. “Jag blir till exempel funktionshindrad av att inte komma på bussen.”

Använd inte funktionsvarierad!
“Detta ord används ofta av de som är ängsliga och definitivt inte av personer med en funktionsnedsättning. Ordet blir snarare nedvärderande. Det är en nedsättning att inte kunna använda trappor eller komma in i butiker. Det måste vi kunna erkänna.”